Hej!
Jag la ju upp en bild för någon dag sedan där jag berättade att vi skulle på Rutinultraljud den 27/3. Några av er har hört av sig och undrat hur det gick…..
Ja, det blev lite ändrade planer? Jag kände på mig redan från den dagen då jag fick Rutinultraljuds tiden att min lilla systerson skulle busa med sin moster och bestämma sig för att komma just den dagen? Hihi! Vilken underbar ändrad plan!
Jag hade fått den stora äran att få vara med på Mickis och Mathias förlossning och det är den finaste presenten jag någonsin har fått av någon.
Mickis var beräknad den 23/3 men gick över tiden. Vilket är ganska vanlig när man väntar första barnet.
Den 26/3 var jag på jobbet och mamma och jag pratade om vilken dag vi trodde han skulle komma på. Vi ringde till Mickis som kände sig som vanligt. Lite kraftigare mensvärkar, men inget mer än så….Tråkigt tyckte vi?
Men strax innan middagen så fick jag ett sms?
Kl: 18:01
-Mickis: Alltså jag tror nått är på gång, får så ont då och då och blir helt svettig? men inte nått regelbundet direkt
Jag ringde upp Mickis direkt och blev så nervös! Snart händer det. Tänkte jag?
Gick runt hemma och började att packa en väska med bananer och en varm kofta. Tog en dusch och helt plötsligt kändes det som att det var jag som skulle föda? Haha!
Vi ringde och smsade till varandra under några timmar.
Kl: 21:43
-Mickis: Nu har jag hittat en bra app, har tajmat typ 5 värkar och det ca 10 minuter mellan och dom håller i sig 1,5-2 min?
-Jag: Okej va bra?? men va spänannde❤❤??❤?? Tycker du ska ringa in till Huddinge sjukhus och berätta att det har startat för dig. Man ska göra det under den första fasen. Så att dom planera och skriva in dig?? Säg att slemproppen har gått och hur värkarna är?
Jag fick runt här hemma och försökte göra saker för att slippa känna mig så nervös. Bloggade, laddade upp en video och målade naglarna. Sova….det kunde jag absolut inte göra.
Strax efter 01:00 ringer Mickis mig och berättar att hon vill åka in. Min första tanke var. Oj va fort det har gått! Ska vi redan åka in? Nä nu blev jag så nervös och sprang runt i mörkret som en förvirrad höna.
Runt 01:30 kom dom och hämtade mig och sedan åkte vi in till Huddinge Sjukhus.
Vi fick ett rum där Mickis värkar skulle kollas. Man kollar hur tätt dom kommer osv. Efter ett tag kommer en barnmorska in och berättar att dom inte är så täta? Nej! Ska vi behöva åka hem nu!?
Barnmorskan sa att det kan ta lång tid för en förstföderska och kollade på Mickis som att hon har åkt in alldeles för tidigt. Men för att vara på den säkra sidan blev hon undersökt. Vi tror att barnmorskan blev lite förvånad och tog snabbt tillbaka det hon sa för Mickis var redan öppen 6 cm☺?? Vi fick stanna!!!
Mickis bytte om och efter ett tag fick vi komma till förlossningsrummet. Nu kändes allt så verkligt och minnena från mina egna förlossningar började att komma tillbaka?
Mickis körde igång med Lustgasen och blev hennes bästa kompis under den närmsta tiden? Men däremellan blev det lite ryggmärgsbedövning också??
Hon var så jävla grym! Klagade knappt på att det gjorde ont. Så imponerad??
Jag och Mathias försökte stötta henne så mycket vi bara kunde, men det var så svårt och jobbigt att se det från denna sida för första gången. Att se någon ha ont under en förlossning var jobbigare än vad jag någonsin hade trott. Speciellt när man vet hur det känns att föda barn. Det var skönt att jag och Mathias hade varandra att prata med☺
Vi kom in 01:50 och runt 08:00 var hon öppen 10 cm, men fortfarande en liten kant kvar och bebisen huvud behövdes komma ner en bit.?
När jag sitter och pratar med KP i mobilen så kommer en läkare in. Jag blir så stressad och lägger på direkt. Vad händer nu!? Är någon fel tänkte jag. Dom ville ta ett prov på bebisen för att se så att han fortfarande mådde bra….och det gjorde han?? Vilken lättnad.
Det tog ett tag innan bebisen huvud sjönk och hamnade rätt, men äntligen strax efter 11 så kom krystvärkarna och Mickis skulle äntligen få börja trycka på.
Jag var så stressad och orolig över att det tog så lång tid från det att hon var öppen 10 cm tills att krystvärkarna kom. Man jämför ju med sina egna förlossningar och då har mina krystvärkar kommit direkt vid 10 cm. Tyckte så synd om Mickis som behövde gå runt med gåbord när hon hade så ont. Men bebisen huvud behövde komma ner.
Nu var det dags för Mickis att föda. Äntligen skulle jag bli moster? Mickis kämpade på och bebisen huvud åkte in och ut flera gånger. Stackars Mickis var helt slut. Jag kollade hela tiden och det var så sjukt häftigt att få se en bebis födas. Inte alls äckligt eller obehagligt. Bara häftigt och vackert! Men tillslut efter flera krystvärkar kom huvudet. Det sötaste lilla huvudet någonsin.
Den nyblivna mamman❤
Värken efter det så kom han ut? Min underbara systerson föddes 11:56 och jag var så stolt över Mickis. Jag var stolt och mallig över att jag äntligen blivit moster och stolt över dom nya föräldrarna.
Första familjefotot❤
Vilken fantastisk och underbar upplevelse⭐????☺
Den nyblivna pappan❤
Hur söt?
Lille Valdemar. 3835 g 52 lång ren kärlek!
Idag fick jag ledigt från jobbet. Var helt slut imorse. Kunde knappt komma ut ur sängen? Bortdomnat ben och ilningar i underlivet. Men så värt all smärta som finns när har fått vara med om detta?
Och för er som undrar så ska vi på Rutinultraljud imorgonistället?? Hihi! Spännande. Vi hörs imorgon! Puss och Kram
This post is top-notch, and it’s exactly the kind of valuable resource that keeps me coming back to this blog.
psira contact details
Alltså wow! Måste vara en riktigt häftig grej att få se en förlossning! Fint av dig att stämma upp som stöd. Kram
Ja det var verkligen häftigt!<3 Kram
Wow ! Häftigt att vara med på sin systers förlossning ?
Åh vad häftigt att få vara med om detta!❤️