Felicia Cardell

HALLOJ!

Hoppas ni mår bra? Det gör vi även fast vi har flera snoriga näsor här hemma. Edison har också fått sig en förkylning. Lilla gubben.

Idag är tjejerna hos sin dagmamma och KP jobbar lunch. Så Edison och jag är ensamma hemma så jag tänkte passa på att uppdatera bloggen lite….Han har nämligen precis somnat och jag är rastlös. Hihi!

Edison blir 7 veckor på Torsdag så jag tänkte berätta lite hur dom här första veckorna har varit tillsammans med vår nya familjemedlem. Nu lät det genast som att vi har fått en hund. Haha! Jag tycker det låter som det när man skriver ”familjemedlem”.

Den här första tiden med Edison har varit så mysig. Den har varit underbar och så fantastik. Sista pusselbiten är på plats. Det har faktiskt gått riktigt bra. Något som jag var orolig för. Jag var rädd för att jag och tiden inte skulle räcka till för alla barnen, men det har gått bättre än förväntat. Visst det kan vara lite stressigt ibland vissa dagar. Eller snarare vissa kvällar då KP jobbar. För det är faktiskt kvällarna som är stressigast. Edison är gärna vaken då och när han är vaken så vill han vara nära mig och gärna nära bröstet hela tiden….Och det funkar ju liksom inte när man har två andra barn som också behöver närhet, kärlek och mat, men även lek och bus. Då har bärsjalen och nappen varit till stor hjälp.

Under dom här 7 veckorna så har jag kanske fått en gråtattack 3 gånger. Och alla gånger har varit när KP har jobbat kväll. Jag har vid dom 3 gångerna inte kunnat vara lika mycket med tjejerna. Jag har stressat ihop maten. Inte hunnit leka med dom. Jag har stressat under kvällstvätt och vid nattning. Dom har fått gått och lägga sig utan nattsaga även fast dom har bett om det. Då har mina skuldkänslor kommit fram och jag har fått en gråtattack och känt mig som en dålig mamma. Men när Edison grinar så måste han tröstas och gärna då med bröstet. Är man då ensam förälder hemma så är det svårt att hinna med allt. Tjejerna har aldrig klagat utan dom är ju världens underbaraste ungar som är så duktiga och förståndiga här hemma. Det är tur att dom har varandra och kan leka tillsammans när jag sitter fastklistrad med Edison vid bröstet.

Nu har ju det bara varit några enstaka gånger här hemma som det har varit sådär rörigt så tjejerna har kanske inte hunnit att bry sig. Haha! Det är nog jag som mamma som känner allt det här. Jag vill ju att alla mina barn ska få lika mycket kärlek och tid av mig så direkt när jag känner att dom inte har fått det så får jag lätt skuldkänslor. Men för varje vecka som går så känner jag att jag får mer rutin på att vara själv dom här kvällarna och dagarna då KP jobbar. Jag känner även att ju äldre Edison blir ju lättare blir det. Han blir mer och mer nöjd när han är vaken. Nu när han har blivit lite äldre är det lättare att underhålla honom och han kan vara mer nöjd utan att jag ska behöva ta till bröstet varje gång.

En vanlig dag med tre barn kan se ut såhär hos oss:

Vi går upp vid 07:30 och äter frukost, Då har Edison precis ätit och är nöjd. Då kan vi andra också njuta av vår frukost.

Vid 9 somnar han oftast om och då passar vi på att göra oss iordning.

Jag sätter även igång en tvättmaskin och bäddar sängar.

Hinner han vakna under tiden som vi håller på att göra oss iordning brukar han vara nöjd med att sitta i sin babysitter och vara med i rummet som vi är i. Han får vara med när jag sitter på toan och när jag duschar. En mamma är aldrig ensam. Hihi!

Hinner han blir arg så ger jag han bröstet innan jag själv gör mig iordning,

Innan lunch har han en kinkig period och vill gärna vara i famnen. Då brukar vi bara mysa på förmiddagen. Kanske sätta på en film till tjejerna.

När jag ska göra lunch så ligger han i sitt babygym. Där är han oftast nöjd och glad….en stund i alla fall.

När vi väl ska äta så får jag oftast slänga i mig maten. Visst är det konstigt att bebisar alltid ska bli arga när man ska äta! Haha…

Efter lunch så har han en låååång sovstund i säkert 3 timmar. Då diskar jag undan lunchen och är vädret bra tar vi oss ut på en promenad till en lekpark.

Vid 15 brukar KP komma hem och då har Edison precis vaknat.

Och såhär kan en kväll med tre barn se ut:

Kp åker till jobbet strax innan 14. Då har vi oftast varit ute och lekt.

Vid 15 äter vi mellis och i samma veva vaknar Edison. Då är han väldigt arg och vill äta lääänge. Gärna på båda brösten. Han kan ibland somna om, men har väldigt lätt för att vakna. Det är som att han halvsover.

Från kl 15:30 fram till 17 så är det ganska så lugnt. Jag hinner att lägga pussel med tjejerna eller leka något roligt samtidigt som Edison ligger på ett täcke bredvid och kollar på sina systrar som underhåller honom. Ibland somnar han av all underhållning. Hihi…

Från 17 fram till 20 är det fullrulle och ganska rörigt. Edison är oftast missnöjd under dom här timmarna. Jag har han i bärsjalen när jag lagar mat och diskar. Det funkar bra. När jag lägger ner han så blir han arg. Jag försöker att trösta han med bröstet, men oftast så är han redan mätt och blir då arg för att det kommer mjölk. Han vill inte ligga i gymmet eller sitta i babysittern. Han vill liksom att jag ska gå runt med honom i famnen och han vill gärna att jag på något sätt ska fixa fram ett bröst tomt på mjölk som han kan ha hängandes i mungipan och småsuga på. Haha! Jag brukar skratta åt han då. Han tar ju liksom napp, men just då är det bara bröstet som duger. Men så länge han är nära och får vara med hängandes i famnen så är han nöjd. Det gör saken bara liiiite svårare när man ska göra iordning tjejerna inför kvällen. Men vi mammor kan ju allt! På något magiskt sätt får man på tjejerna pyjamasen. Man borstar tänderna och gör välling samtidigt som man tröstar en liten ledsen Edison.

När jag ska natta tjejerna går vi alla in till deras rum. Jag har ammat Edison innan så att han ska vara mer nöjd. Jag brukar läsa en saga för barnen samtidigt som jag gungar Edison i babysittern. Oftast brukar alla tre barnen somna runt 20.

När alla sover passar jag på att städa undan allt som har tagits fram under dagen så att det är städat och fint till nästa dag. Jag viker tvätt. Diskar undan middagen. Plockar leksaker osv. Men det ända jag vill är att sova. Haha!

Jag sminkar av mig och sätter på mig pyjamas.

Jag kokar en kopp te och hinner precis att sätta mig framför tvn….För då är det dags för Edison att äta igen. Hihi! Efter den här amning brukar han somna för kvällen (runt 21:30) och vaknar nästa gång vid 00:00 för att äta igen. Och sen så äter han några fler gånger under natten.

Som ni kanske märker så är dagarna ensam med tre barn lättare när KP jobbar lunch och kommer hem vid 15. Kvällarna är lite mer röriga och går betydligt lättare när man är två föräldrar hemma….Men allt går och som sagt allt blir lättare för varje vecka.

Men jag måste bara säga att mitt tålamod som mamma har bara blivit bättre och bättre för varje barn. Jag känner väldigt sällan att jag håller på att bryta ihop. Även fast det är fullt ös från morgon till kväll så känner jag mig aldrig arg, stressad eller irriterad. Jag håller mig lugn även fast Edison grinar efter bröstet samtidigt som Lykke har gjort sig illa och Adelie vill ha ett glas vatten. Haha! Jag älskar det här. Jag älskar att vara mamma till mina tre barn och jag älskar när alla tre är hemma. Att vara mamma är det bästa jag vet. Man har aldrig tråkigt och den kärleken man får tillbaka är obeskrivlig.

Så om man ska sammanfatta vår första tid med lillebror så måste jag nog säga att för min del så är det en större omställning att få sitt första barn och sitt andra än sitt tredje. Tre barn känns typ som två. Haha! Denna gång har allt gått så bra. Inga komplikationer efter förlossningen. Amningen har funkat så bra. Jag har inte haft den där klassiska babyblues som kommer några dagar efter förlossningen. Jag känner mig glad hela tiden (förutom dom där tre gångerna när jag bröt ihop;) .Jag är pigg och har energi även fast sömnen är sådär….Men sömnen har ju varit lite dålig hela tiden sen 2013 då Addi föddes. Haha! Även fast det är rörigt och stressigt ibland så går det ändå bra. Jag försöker vara positiv till allt och njuta av den här bebisbubblan,<3

Puss och Kram